BREXIT

Brexit, ett resultat av politiska beslut

 

Precis som mycket annat i världen så är olika yttranden i den politiska opinion ett resultat av politiska beslut, så även Brexit. Vi kan likna det vid ett beställningsjobb som ingen förstod.

Likson Sverige är England inte med i Euron, vilket vi skall vara glada för. Då hade troligen opinionen varit ännu hårdare inför folkömröstningen om Brexit den 23/6-2016. Att stå utanför kan ibland vara en fördel, vilket folkpartistena i Sverige inte verkar ha förstått.

Argumenten är liknande de i såg i Sverige i folkomröstningen om Euron. De som är för att vara kvar använder ekonomi och handel som arguemnt och de som är för ett utträde använder jobben och migrationen som argument. Allt är inte så enkelt…

Med dagens e-handel och digitalisering kommer det inte vara svårt att handla med andra länder ändå. De som kommer påverkas är de företag som behöver migranterna för att få sin verksamhet att gå runt. De som gör de jobb som den gemene engelska medborgare inte vill göra.

Brexit är ett resultat av dåligt fungerande integration. Vi kan troligen se liknande beteende hos en del väljare/innvånare även i Sverige, om vi skulle ha en folkömröstning om EU/EMU idag. Integrationen fungerar inte tillräckligt bra på så många ställen i Europa, så vi kommer få dras med liknande Brexit till våra politiker tar tag i frågan på allvar.

starta-eget-ide-verklighet

Digitalisering av jobbsök utmanar Employer Branding

Idag ser vi hur företag som söker ny personal hela tiden uppmanas att använda social verktyg för att hitta den mest lämpade kandidaten för det tilltänkta jobbet. Samtidigt pågår det samma sak på andra sidan av myntet. Den som söker jobben, vill ha en anställning alt uppdrag gör exakt samma sak, använder mer och mer digitala verktyg. Detta utmanar hela kedjan i processen.Samtidigt som företag håller på med Employer Branding och vill framstå som en bra, seriösa potentiella företag som människor skall söka sig till. Då upplever fler och fler sökande att företagen inte tar deras ansökningar på allvar. Detta gör att de som idag söker jobb på företag ofta bara gör det en enda gång, just p.g.a. det upplevda bemötandet, som många gånger ses som bristfälligt. Bemötande av sökande borde vara en del i Employer Branding, eller hur?

Idag uppmanas jobbsökande att vara aktiv och visa upp sina drivkrafter, för att vara anställningsbar. Detta gör att många börjar använda sig av digitala verktyg för att både kunna logga vad de gör och för att enkelt kunna följa upp aktiviteter. Själv använder jag verktyg som Evernote, Outlook och olika ”recept” på IFTTT för att automatisera. Allt görs för att förenkla och för att skapa rutiner i vardagen. ”Keep it Simple” som det brukar sägas.

Samtidigt som den sökande till nytt jobb sitter och förenklar genom digitala verktyg så sitter många rekryteringsföretag, HR-avdelningar och jobbcoacher på väldigt analoga tankemönster. Som sökande ser du ansökningsformulär som ansiktet utåt, med industrinormen som gäller för kategoriseringar. Det är personlighetstest som avgör om du går vidare i ”stuprörer”, inte din vilja/drivkraft. Det är matchningar som sällan utgår från det du verkligen kan som kommer till dig, via olika system. Allt detta rinner ner i ett flöde som går att dra väldigt mycket information ur, som sökande.

Samtidigt som jobbsökande skall bygga sitt egna varumärke, så skall personen leva upp till andras förväntningar och regler. Det går att se hur fler och fler sökande gör sin vardag enklare med digitala verktyg. Allt för att kunna bygga just sitt egna varumärke och bli synlig för de företag som de vill jobba hos. Detta måste alla runt om den sökande förstå, att idag sorterar jobbsökande bort företag som säger en sak och gör en annan. Det går att se rätt lätt om Employer Branding bara är yta idag.

Om Employer Branding är på riktigt eller inte visas genom bemötandet av de sökande

image

Digitalisering, Kill your darlings

SÅ BLIR FRAMTIDEN!
Utveckling är inte något okontrollerat, som bara händer. Du kan själv vara med och påverka din framtid och planera för hur den ska bli.

Digitaliseringen är en överlevnadsfråga för många individer, företag och organisationer. Det går fort nu. Överlever gör den som snabbt kan anpassa sig. Det är något vi vet om framtiden. Hur snabbt kan du anpassa dig?

Digitaliseringen erbjuder ingen andra chans. När det är kört är det kört. Flera stora yrkesgrupper kommer snabbt slås ut. Snart har vi tex kanske bara ett (1) universitet i hela Norden. Skolan är snart inte längre en byggnad. Vårdcentralen är redan i din mobil.

PARADIGMSKIFTE
Ska man sia om framtiden måste man ha stor förståelse för digitaliseringens egenskaper och konsekvenser. Det är något vi vet.
Det är många som bedrar sig och tror det bara är ett rationaliseringsverktyg. I skolan tex tror man det bara är ett
pedagogiskt verktyg, men det innebär ett paradigmskifte. Digitaliseringen handlar huvudsakligen om infrastruktur och tillgänglighet. Det är något som vi vet.

Allt som relaterar till tid och rum kommer snabbt förändras. Vad är en skola? Ett klassrum? Är t.ex. en lektion något som pågår i en viss lokal, en viss tid och med bara vissa personer? Det är något vi redan vet. Har du inte hört om MOOC och The flipped classroom?

Alla gränser är på väg att upphöra. Alla mellanhänder och förmedlare är snart borta. Det kommer ha stora effekter för all samhällsplanering, företag och tjänster. Det är något vi redan sett ske i många branscher, snart i din…. Titta ordentligt i din mobiltelefon!

ALLA JOBBAR HEMIFRÅN
Snart jobbar vi alla ”hemifrån”. Det kanske inte är hemma, som många tror, men på ett lokalt Hoffice. Det kommer skapa många nya jobb och en renässans för lokalsamhället (och landsbygden). Du jobbar kanske själv hemifrån ibland?

HÅLLBART SAMHÄLLE
Varför ska alla sätta sig i bilen eller kollektivtrafiken vid samma tid för att åka till jobbet och titta in i en skärm och prata i telefon? Det kommer vara lösningen för ett hållbart samhälle, inte bara för miljön, utan för allas vår hälsa och livskvalitet. Du ser ju själv hur det ser ut med bilköer och fullproppat på tunnelbanan.

DET VIKTIGASTE ÄR FRAMTIDENS SKOLA
Vi kanske har 7 olika jobb (uppdragsgivare), sköter barnpassningen själv och låter mormor bo kvar hemma. Se redan på några av dina kollegor, läromedelsförfattare, skolutvecklare och lärare…

Kort sagt, blir vi alla snart egna företagare. I det livslånga lärandet kommer vi alla, från tid till annan, ha behov för kompetensutveckling.
Så är det t.ex. nu om digital kompetens. Det viktigaste vi kan göra för hela samhället och framtidens jobb är att skapa en helt ny digital skola. Alltid öppen för alla, med de bästa lärarna och alla ämnen modulära.

Att staten bestämmer vad våra barn lär sig i skolan, kommer snart låta absurt. Att skolan varit indelad efter barnens tillverkningsår är kanske inte optimalt. Det vet man redan i skolan. Alla är individer. Att alla skulle infinna sig när signalen går för att lära sig i samma takt…. Begrepp som termin, årskurs, klassrum, lektion, schema och tentatillfälle kommer snart vara förpassat till 1900-talsmuseet.

Analysera din omvärld och komihåg att den grundläggande digitalstrategin är: Kill your darlings. Dvs om du inte gör vad som är möjligt, gör någon annan det!

vagval

Mina politiska ställningstaganden och livets gång

Under min uppväxt hade jag en väldigt fackligt engagerad mamma hemma. Hon var bussförare och stred dagligen för bättre villkor för sina arbetskamrater. Detta fick jag höra dagligen och hur viktigt det var att ta ställning. Så jag fick det senare politiska engagemanget med uppfostran kan man nog säga.

Det var inte fören 1994 jag själv tog ställning och valde att gå med i MUF. Anledningen var på ett sätt väldigt enkel, men oxå svårt. Enkelheten berodde på att Moderaterna var då det enda parti som ville avskaffa Arbetsförmedlingen och skapa lösningar som var med individanpassade. Svårigheten berodde min mor, för hon var inte alls vän med mitt val. Dock stod jag på mig, hon hade ju sagt att man skulle ta ställning…

Från första dagen jag gick med i Moderaterna ville jag avskaffa Arbetsförmedlingen och det vill jag fortfarande och snart kanske det sker. Hoppet är det sista som avtar, men jag börjar mer och mer tveka på Moderaternas vilja i denna frågan.

Under tiden jag var medlem i MUF (upp till 30år) så var jag en av de som alltid ställde upp för att fixa sakerna som var bakom kurserna. Det där som bara skall fungera, som mat, dryck och lokaler. Det var nog detta som iaf bidrog till att jag senare fick uppdrag i olika styrelser (i Norrköping) och senare i Tekniska Nämnden. Under valet 1998 bodde jag i Vingåker, där jag drev företag och pluggade på FHSK samtidigt. I detta ”sossefäste” (de hade 52% eller mer) var det minst sagt en frisk fläkt att vara moderat.

Efter att jag flyttat tillbaka till Norrköping och började att plugga på programmet Samhälls- & Kulturanalys på LIU så engagerade jag mig i valet 2002, ni vet det som blev en katastrof för Moderaterna. Där fick jag se hur moderaten Gunnar Axén kunde hugga folk i ryggen för att de ansåg att han hade rätt. Vilket gjorde att jag började ifrågasätta honom som företrädare för Moderaterna. Idag är han ett vildflöjel, inget annat. Vilket han valt helt själv… dock har herr Axén gjort mig till en av sina ovänner genom sitt beteende.

Under EMU-omröstningen valde jag nej-sidan och det gjorde för jag tror decentralisering, inte mer centralisering. Det var ett rent ideologiskt ställningstagande. För detta ställningstagande blev jag straffad, innan valet 2006. Jag var inte lojal med ledningen hette det… men jag var och är lojal med idologin.. men det var inte lika viktigt ens 2003. Många Muffare och Moderater jobbade för Svenskt Näringsliv under EMU-omröstningen och var köpta, ändå fick de rådäng av folket. Själv var jag en av Medborgare MOT EMU och var en del av Östgötar EMOT EMU.

Under min studietid vid Linköpings Universitet valde jag att engagera mig i både FMSF och STUFF. Den ena frihetlig och den andra mer vänster, men jag ville ha mixen för att kunna gå framåt. Jag gillar mångfald, inte enfald. Det var nog här som det startade att jag inte bör vara partibunden, utan fri för att kunna utveckla mig. Under tiden då andra ”stod upp för mänskliga rättigheter” genom FN, så jobbade jag som dörrvakt på studentpuben och IT-tekniker på LIU, samtidigt som jag studerade.

FSMF låg då i Linköping vilket förutsatte en viss pendling, men det var det värt. Gav en mängd ideologiska vinklar jag bär med mig än idag. De om individens valfrihet och att mångfald är en förutsättning för att vi skall kunna växa som både organisationer, företag och individer.

Hade ett uppdrag efter valet 2006 som ersättare i Tekniska Nämnden i Norrköping, för Moderaterna. Detta avslutade jag i förtid för att jag flyttade till Stockholm. Hade en adress kvar i Norrköping pga uppdraget, jag hade tänkt att fullfölja mitt uppdrag jag fått, men fick frågan av Joakim Eriksson om jag kunde lämna min plats för inlärning av nya. Vilket jag gjorde, för det var jobbigt och kostsamt att pendla med SJ. Att sedan få vet att nya skall läras upp för uppdrag på min plats har jag inget emot. Hade däremot en ”gamling som Gunnar Bredin” tagit min plats hade jag nekat med stor kraft.

Efter att ha flyttat till Stockholm så gick jag med i Huddingemoderaterna, eftersom jag då bodde i Vårby Gård. blev inget positivt välkomnande, då de var mer inställda på intriger än på utveckling. Efter att efter ett tag flyttat till kungsholmen som hamnade jag hos S:T Görans Moderaterna, där jag varit kvar sedan dess, inom Moderaterna.

Även idag (2013) står jag för att Arbetsförmedlingen skall avskaffas och ersättas med privata aktörer, frågan är, står Moderaterna för det idag? Inte vad jag kan se, så därav har Moderaterna lämna mig, inte jag dom.  Efter beskedet att jag inte ens är med på listorna i valet 2014 så funderar jag starkt på att lämna det parti (moderaterna) som lämnat mig. Jag ställde upp i provvalet för att jag ville något, det var tydligen inte önskvärt utifrån Moderaterna i Stockholm.

Har inte alls med att göra att jag kom utanför listan i sak, det här ihop med att Moderaterna lämnat sin ideologi på hatthyllan och idag bara är populister. Samma som Socialdemokraterna, men med ”blå touch” som få kan se i handling.

mobbning_tortyr

Inget tror på dig och ingen frågar hur du mår… det sätter spår för livet

Det brukar sägas att den som inte varit utsatt kan inte veta och många brukar säga, det kan vi visst… När det gäller mobbning och olika kränkningar av person så är det verkligen så att alla är unika och ingen är den andra lik, så hur skall den som inte varit utsatt kunna veta?

En gemensam sak kan jag dock ändå se i många fall, det är en brist från empati från de som inte är utsatta, eller inte vill visa det. Många säger att det går över, men de förstår inte, återkommande kränkningar går inte över. Det sätter spår för livet, speciellt om det sker i unga år.

Den som blir utsatt för mobbning i skolan får ofta höra ”det är inte så farligt” eller ”…nu är du känslig” från lärare alternativt kurator (om det finns en). Detta bemötande är i sig en kränkning som skolan står för. Det är dax att fundera  på ledarskapet i skolan och i samhället i stort. Vem/vilka är det vi utser till ledare och vilka värderingar har de för sitt bemötande gentemot andra.

När jag är ute och träffar människor som idag blir/blivit utsatta för mobbning så ser jag en likhet med när jag blev utsatt för mobbing  i skolan mellan 1980-1991. Det som kommer fram är att än idag, trots barnperspektiv, så ses inte ungdomar som blir utsatta som sanningsenliga. Ingen frågan hur de mår eller vad de känner, det verkar vara irrelevant att lyssna på den utsatta, även 2013. Hur skall vi då kunna göra något åt det som händer om vi inte inte lyssnar den som blir utsatt? utan mer på förövaren.

De spår som sätts genom ett förringande bemötande i unga år ger ofta spår av misstro och att den utsatta ofta inte litar på andra senare i livet. Det kan handla om allt från att inte lita på personer till att inte lita på institutioner. Själv har jag svårt att ta myndigheter som utövar ”översittarfasoner” på allvar.

Dock var nog det som satte sina djupaste spår för mig att ingen frågan hur jag mådde eller hur jag såg saker, när jag var utsatt. De bara tog föregivet att jag var svag och inte visste mitt eget bästa. Samma attityd finns än idag hos de som skall stödja, trots att vi är på 2013, att den som blir utsatt vet inte sitt egna bästa och därav är det ingen idé att fråga. Tydligast ställning emot den utsatt tar oftast socialtjänsten, de exkluderar som oftast den utsatta och tittar efter svagheter hos den utsatta för att finna en anledningen till dennes egna handlande, för att snabbt kunna avskriva ett fall. Kallas effektivitet i kommunal och offentlig verksamhet.